Någonstans under solens förgyllda sigill finns en plats,
som i min fantasi hör mej till.
Fast den blott är en syn för min inre pupill,
skriver jag allaredan ADRESS: ROSENHILL.
Tra-la-la tvi-de-le-di-di – kom hit om du vill,
så sjunger alla fåglar i ett träd strax intill.
Tra-la-la tvi-de-le-di-di – i drill uppå drill
dom sjunger på ackord sin ADRESS: ROSENHiLL.
Inte mycket att tillägga. Sommaren är vacker från femte våningen i Huvudsta. En ek skymmer kvällssolen från balkong två och kommer inom kort att få hälsa på en flaska Round-up. Humlorna gillar vår rosmarin. Håkan fyllde femtio i helgen. Jag jobbar ett par veckor till. I augusti gifter jag mig. Livet är underbart.
Här är en annan fågelsång (av Povel):
Se, där borta mot skyn syns ett påfågelsträck!
Hör hur orrherren pickar på mitt fönsterbleck!
Märk hur asgamen lockar från björken, så täck,
och ur min hand äter flyttstrutsen nykokad knäck.
Pjitt pjitt pjitt pjidelididi! hörs lockrop och svar,
och högt i hacktornshäcken häckar hackspettens par.
Snick snick snick snickelisnicksnick! Sånt gör mig så gla’!
Jag trivs hos mina vänner bland småfoglarne-na.
Sen såg jag ett tänkvärt citat av Steve Jobs:
When you’re young, you look at television and think, There’s a conspiracy. The networks have conspired to dumb us down. But when you get a little older, you realize that’s not true. The networks are in business to give people exactly what they want. That’s a far more depressing thought. Conspiracy is optimistic! You can shoot the bastards! We can have a revolution! But the networks are really in business to give people what they want. It’s the truth.
Nu när den värsta cirkusen lagt sig efter FRA-katastrofen förra veckan börjar också de så hårt kritiserade centerpartisterna att våga sig fram ur sina hålor. Och flera av dem säger sig ha stor respekt för att vi är besvikna, men är samtidigt förorättade för att kritikerna varit så ELAKA och OARTIGA. Ack, borgarklassens diskreta charm. Även om du är livrädd för ett övervakningssamhälle eller skitförbannad på vad du uppfattar som svikande politiker får du aldrig aldrig aldrig vara oartig. Magdalena Ribbing borde givit sig in i FRA-debatten för länge sen!
Det här pressmeddelandet hos Centern är både stor komik och väldigt tragiskt. Överskriften, som alltså kommenterar att FRA-lagen överhuvudtaget röstades igenom lyder ”Ja till ett starkare integritetsskydd”.
Hur ända in i glödheta kan en spinndoktor tillåtas sätta en sån rubrik? Har någon med insyn i frågan alls läst igenom den här texten innan man tryckte på publicera? Att FRA-lagen röstades igenom, med tillägg, är inte ett ja till ett starkare integritetsskydd. Det är ett ja till ett svagare integritetsskydd, fast med något fler kontrollstationer än i ursprungsförslaget. Och så fortsätter det..
T ex skriver man att Centern ställer hårda krav – med anledning av att det ska tillsättas en parlamentarisk kommitté vars iakttagelser ska vara ”ett underlag” (inte ”underlaget”) då lagen utvärderas. Sen skriver spinndoktorn så här: ”Centerpartiets kommer att driva en hård linje i kommittén. Vi accepterar inte att det blir en grupp som tillsätts utan ett kraftfullt mandat. Det måste finnas möjlighet att faktiskt utöva tillsyn och komma med egna förslag.”
Mellan raderna ser man alltså här att denna kommittés mandat är färdigt ännu. Det skulle lika gärna kunna bli en grupp som tillsätts utan ett kraftfullt mandat! Om Centern nu verkligen hade velat skydda integriteten och inte bara baxa lagen genom omröstningen, hade det väl varit lämpligt att först säkerställa vad denna kommitté kommer att få för mandat, och sen rösta i riksdagen? Och så fortsätter det..
Spinndoktorn frågar sig retoriskt varför förändringarna av lagen tillkom så hastigt? Och sen kommer en riktigt underhållande passage:
Förändringarna är väl genomarbetade
Många undrar varför man gör snabba förändringar nu. Varför inte låta ärendet vila i Försvarsutskottet över sommaren istället?
Per Ahlström, politisk sakkunnig inom försvarsfrågor på Centerpartiets riksdagskansli, reder ut detta.
– De förslag som nu tas in i betänkandet är varken nya eller framhastade. Det är förbättringar i en riktning som vi har jobbat mot tidigare, men som med bland annat Annie Johannsons och Fredrick Federleys stöd nu blir verklighet, säger han.
Snacka om att knyta knut på språket för att till varje pris försöka undvika att förlora ansiktet. Men det är too little, too late. Moderaterna var åtminstone helt ärliga med sina uppsåt. Centern, ja exakt vad Centern pysslar med är fortfarande en smula vagt. Fast på deras hemsida står det så här:
Centerpartiet tror på ett öppet och demokratiskt samhälle. Ett samhälle där människor kan känna sig trygga. Rätten till personlig integritet, var och ens möjlighet att styra över sina egna tankar, sin egen kropp och uppgifterna kring sin person, är grundläggande rättigheter som centerpartiet jobbar aktivt för. Skyddet av den personliga integriteten har en central plats i vår värdegrund. Det öppna och demokratiska samhället hotas i dag på flera sätt. Terroristattacker är tydliga exempel på detta. Datalagring, registrering och misstänksamhet mot andra är andra. Det är viktigt att brottsbekämpningen, till exempel i form av avlyssning, står i samklang med skyddet av den personliga integriteten. Centerpartiet eftersträvar ett öppet samhälle, inte ett övervakarsamhälle där den personliga integriteten inte respekteras.
Det finns ett väldigt hat mot Fredrick Federley på webben just nu. I alla fall är det lätt att tro att det rör sig om hat då man läser kommentarerna till hans blogg. Detta är missriktat, menar flera.
Bland annat Johan Hammarqvist som uttrycker sig bra och påminner om att vi för det första borde hacka på partiledarna.
Och för det andra bör kritiken riktas mot alla de ledamöter (oavsett partifärg) som inte sagt flaska, som inte med ett enda ord vågat säga sin mening och som därmed inte bidragit på ett enda sätt annat än att vara ett lojalt transportkompani.
Säkert helt rätt. Men nu råkade det vara just Federley som jag kryssade i valet. Därför är besvikelsen självklart störst vad gäller honom. Och inte alls missriktad. Nåja, man lär så länge man lever.
Camilla Lindberg, förresten. Vilken kvinna. Hon visade att man inte behöver dagtinga med sin övertygelse, bara man har lite ryggrad.
Jag läste Federleys senaste förvirrade och förvirrande blogginlägg nyss. Vaddår ett stort steg framåt? Jag skrev den här kommentaren:
En enorm besvikelse är vad jag känner idag, Fredrick. Enorm. En verkligt stor sorg över att läsa ditt inlägg där du faktiskt helt missar sakfrågan och bara kan se det politiska schackrandet och den ”seger” som du vunnit på det slagfältet. Det här är ingen seger eller ett steg framåt. Det här är du som väljer c-karriären framför idealen.
Det är verkligen för jävligt. Jag hade stora förhoppningar på dig. Nu får jag leta annorstädes. Ajöss.
Sorgligt är vad det är. Fredrick är så uppfylld av dramat i situationen att han blandar ihop behovet av signalspaning med behovet av att avlyssna allt den svenska befolkningen gör. Tror han på det själv, eller är det ett sätt att rädda ansiktet?
När man läser ändringslistan för lagförslaget som ska manglas igenom idag slås man också av hur många punkter det är och hur mycket det skriker av uselt lagstiftande. Ett förslag som behöver så här många tillägg och kontrollorgan är helt enkelt inte rätt formulerat eller tänkt från början. Det är inte rätt att avlyssna befolkningen. Att lägga till aldrig så många kontrollinstanser spelar ingen roll då kränkningen av min och andras personliga integritet sker redan på avlyssningsstadiet. Förstår man inte det, kan man inte kalla sig liberal.
Jag hoppas att Fredrick Federley och hans tveksamma vänner står på sig. I mina ögon stiger man i aktning något enormt om man i den avgörande stunden står upp för vad man anser är det rätta. Även med risk för karriären. Så gör stora människor.
Det här är en tillfällig sida för Sylvester.se och Sylvia.se
Hej, detta är egentligen Henrik Tornbergs numera inaktiva blogg men vi använder den för att berätta om vad som händer med Sylvester.se och Sylvia.se - så länge sajterna är offline.