Det sociala löpet – slutet på experimentet

Ok, slut på Twitterexperimentet. Jag har alltså läst nyheter endast via Twitter i en veckas tid enligt förutbestämda regler.  Har redan filosoferat lite kring hur nätverk byggs på Facebook kontra Twitter. Jag drog också några prelimiära slutsatser som jag inte tänker upprepa här igen, men jag har ett par reflektioner till.

Journalisten skrev en notis om testet.

Därför gjorde jag testet
Jag vill kunna sätta mig in i hur en mediekonsument som slutat använda den öppna webben kan ta del av nyhetsflödet ändå. För en storkonsument av nyheter som jag själv är det relativt  lätt att designa tjänster för människor som är så motiverade att konsumera media, som jag och andra i mediabranschen är. Men vi i mediabranschen måste komma ihåg att vi är nyhetsvärldens hetsätare, som för varje ny plattform adderar till vår egen konsumtion.  Men så fungerar inte de flesta. Den vars nyhetsläsande begränsats till ett par besök på Aftonbladet per dag kommer inte automatiskt att bli en nyhetsjunkie bara för att hon skaffar en smartphone eller Twitterkonto. Tvärtom: ju fler plattformar, desto mindre tid till den öppna webben, oavsett hur snygga, vältypograferade och grafiskt slående förstasidor som mediahusen lyckas producera.  Men allt det här vet du förmodligen redan.

Medievärldens förförare är gamla
Det är en sanning i radiobranschen att radio lämpar sig utmärkt att konsumera medan man konsumerar ett annat medium, t ex läser nyheterna eller en bok. Det är kanske därför som tjänster som Spotify, som är exkluderande mot radio, blir så relevanta att mäta sig mot. Men en radio som står på i bakgrunden har stora likheter med ett annat, mycket äldre medium: papperstidningens löp och förstasida. Både papperstidningen och radion pockar på uppmärksamhet om du glömmer dem för en stund. DN på lunchrummets bord fick mig att stanna till i veckan, eftersom en rubrik fångade min uppmärksamhet. Tidningen fanns där i periferin hela min lunch men jag såg den inte förrän jag passerade den på väg ut.  På samma sätt kan jag ha P1 i lurarna hela vägen hem som en ljudkuliss, som ett ljudande löp om man så vill. Men jag hör ingenting förrän de går över till ett intressant ämne i Studio Ett. Då fokuserar jag och skruvar upp volymen och lyssnar en stund. På det viset är  radio, TV och papperstidningarna medievärldens förförare. De existerar fysiskt i din sinnevärld även om du tappar fokus och pockar ständigt på din förnyade uppmärksamhet. Papperstidningen var det enda medium som jag föresatte mig att avstå från som ständigt lockade in mig igen. (Radio har jag inte prövat att sluta lyssna på, eftersom det ingår i mitt jobb att lyssna.)

Förstasidor lätta att glömma
Jämför du med mediehusens webbplatser så ser du att webbplatsernas stora nackdel (ur mediehusens synvinkel) inte är att folk inte vill betala för dem utan att de helt saknar gammelmediernas indragarkraft. En webbplats befinner du dig antingen på – och då ser du den. Eller så befinner du dig inte på den – och då är den osynlig. Därför blir top of mind så mycket viktigare på webben, efterom den som bara använder den öppna browsern aktivt måste minnas just en viss webbsajt för att komma ihåg att gå in på den. Webben är oerhört lätt att bortse från – något jag själv märkte då jag slutade surfa under exeperimentet. Att bryta gamla surfvanor är mycket lätt, och det kommer att ta mig lång tid att komma tillbaka till min gamla ”nyhetsrunda” på mediaförstasidorna.

(Det här problemet är reellt för mediehusen, och faktiskt löses det inte av betal-appar med digitala utgåvor av morgontidningarna . Det är precis lika svårt att komma ihåg att gå in på en betal-app som att komma ihåg gå in på en webbplats. Betal-apparna kan däremot förlänga affärsmodellen med prenumerationer en tid.)

Det sociala löpet
Det är nu sociala medier som exempelvis Twitter kommer in i bilden. För vad är sociala medier annat än den felande länken mellan användaren och de digitala medieerbjudandena på webbplatser eller i appar?  Ett socialt löp. För enkelhetens skull använder jag Twitter som exempel i resten av den här analysen, men mekanismerna för hur innehåll delas socialt är förstås de samma på alla sociala medier. Det som gör Twitter extra intressant är just öppenheten mellan olika nätverk som gör att information sprids osmotiskt. Information läcker mellan nätverken.

Strömmen av tweets blir som radion som står på i bakgrunden, ett flöde av information som går dig förbi tills dess att det kommer något som fångar din uppmärksamhet. Först då fokuserar du. Twitters och andra öppna nätverks uppbyggnad medger att du får information direkt från källan, eller indirekt via att personer i dina nätverk delar med sig. Varje förekomst av en länk i en tweet motsvarar en trailer i radio/TV eller puff på ett löp – men det blir faktiskt inte lika tjatigt som det kan bli att höra eller  se samma tralla om och om igen. Intresserar det dig inte kommer du att omedvetet bortse från just den tweeten. (Twitter är också smart här, så att en tweet som retweetas ofta inte dyker upp som flera poster i listan.)

Maximera räckvidden av dina tweets
Betraktar man Twitter som ett socialt löp får det vissa konsekvenser för hur man som mediahus kan se på informationsspridning via sociala löp:

  • Källan måste få vara viktigare än den slingriga vägen informationen tar, och det bör därför finnas en länk med i varje tweet från en mediesajt. Länken till mediesajten skänker trovärdighet åt övrigt innehåll i tweeten, även  då det retweetats flera gånger
  • Varje ny vinkel som twittrats är att betrakta som en ny trailer och en ny chans att locka in en besökare till webbplatsen. Det finns en tendens att skicka ut alla tweets på morgonen, men frågan är om man skulle sända alla trailers i följd på morgonen? En mix av vinklar spridda under de tider på dagen då flest twittrar skulle kunna optimeras.
  • Ett sätt att räkna ut räckvidd på en tweet: Följare + (retweets x retweetarens följare) = antal personer som ser din tweet direkt. Har ditt konto 1200 följare och ingen retweetar är värdet 1200. Om 2 personer retweetar och de har 1200 följare var blir värdet av samma tweet 3600!
  • Börjar man räkna så här kan man också börja kika på sannolikheter för retweets. Hur kan man utforma sin tweet så att sannolikheten att den retweetas ökar? Vad kan man göra annars som ökar chansen att nån retweetar dig? (En sån x-faktor är t ex att sannolikheten att bli retweetad ökar ju fler som retweetar dig. Den ökar t om exponentiellt.)
  • Twitter är på många sätt likt TV och radio, men det är inte TV eller radio. Det går att läsa ikapp flera timmar, kanske dagar, efteråt. Sannolikheten att någon läser din tweet och sen retweetar den ökar över tid. Sannolikheten ökar också med räckvidden. Du måste alltså låta det gå tillräckligt lång tid för att dina followers ska hinna läsa och retweeta. Så länge din tweet inte uppfattas som inaktuell kommer sannolikheten och räckvidden att fortsätta öka. Men om din tweet skickades kl 14:50 och innehåller texten ”Om 10 minuter i TV så..” kommer den att bli inaktuell väldigt snabbt, förmodligen innan de flesta hinner läsa. Den här trögheten måste du också ta med i beräkningen.
    (Som ni märker så tror jag att det här går att mäta – nån som har tips på mätmetoder?)
  • Om du twittrar realtidsevents – breaking news eller direktsändningar – blir läget förstås ett annat. Sånt som händer just nu måste man rapportera om i en refererande stil, med jämn intervall. Här finns en utmaning i hur man ska betrakta flödesradio och tablå-TV. Är den något som händer just nu, även om vissa inslag är bandade? Där tror jag svaret är att man ska betrakta den som ”breaking” men utnyttja det faktum att vi vet vad som kommer att hända. Betänk hur kvällstidningarna förhåller sig till dokusåporna. ”Ikväll bryter Annika foten” trots att Annika bröt foten redan i våras under inspelningen.
  • Är tablån i sig värd att twittra ut, om det medföljer länkar? Här är jag böjd att tänka att den är det. Det är i sin enklaste form ett sätt att flytta TVs/radios hela förförelsekraft som de alltid ägt genom att stå på i bakgrunden. Begränsar vi våra tweets till att bara handla om nyhetspubliceringar så underskattar vi helhetsvärdet av kanalen som sällskap under dagen.

OK, dags att knyta ihop säcken.

Experimentet i en mening: Det gick snabbare än jag trodde från början att helt ändra mina medievanor, och även om jag fick detaljkunskap i vissa frågor så tappade jag snabbt helheten på Twitter, och det sistnämnda är något som mediehus lätt skulle kunna göra något åt.

3 comments

  1. Värt att notera är att Twitter i Sverige är bra som nyhetskälla, men kanske inte som nyhetsförmedlare ännu. Det jag har hört är att antalet svenska aktiva twittrare bara är några tusen, många av dem mediefolk och journalister. Därför är räckvidden ganska låg, även om det självklart är bra att sprida sina nyheter till andra journalister för att få genomslag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s