Om livet för familjerna Tornberg och Lundgren i Stäket (Lund) på 1800-talet

Familjerna Tornberg och Lundgren ca 1880, Stäket, Lund. Frans Tornberg är mannen i skägg som sitter till vänster, Lars Johan Lundgren är mannen till höger. Bilden har jag fått av Arne Thornberg.

Jag har i folkminnesarkivet hittat en skildring från min släkt under andra hälften av 1800-talet. Då ägde min farfars farfar Frans Axel Engelbrekt Tornberg Fru Görvels gård, även kallad Stäket, i Lund. Jag har skrivit en annan text Om hur Frans kom till Stäket. Frans var gift med Christina Magdalena Kjellman och de hade fem barn. Frans bedrev handel med spannmål samt vin och sprit i Stäket. Tornbergfamiljen delade denna stora 1500-talsgård med systern Kjellman, Andriette Charlotte Josefine och hennes man Lars Johan Lundgren som var handlare och även han hade en butik i byggnaderna. De båda familjerna Tornberg och Lundgren levde mycket nära varandra som ”allierade” och var alltså också släkt genom systrarna Kjellman. Om  Frans och Lars Johan var goda vänner som gifte sig med varsin syster, eller om de lärde känna varandra genom sina fruar, vet jag inte. Uppenbarligen kom familjerna bra överens.

Min farfars far Erik föddes i Stäket och levde där åtminstone till sin egen vigsel på 1920-talet och hans systrar levde i huset långt in på 1940-talet. Om livet i Stäket får vi veta mer genom Eriks jämnåriga kusin, Maria Lundgren gift Bern. Hon föddes några år efter Erik, 1874, och var alltså jämnårig med Eriks lillebror Axel (”Acke”). Maria Lundgren Bern är dottern till handlare Lundgren och man märker i hennes berättelse att familjerna Tornberg och Lundgren betraktade varandra som jämlikar. I huset bodde också de anställda i respektive köpmans företag. Det är ett liv från en svunnen högreståndsmiljö vi får inblick i. Maria Bern intervjuades för Lunds folkminnesarkiv år 1941.

läs intervjun med Maria:
Folkminnesarkivet Lund: Maria Lundgren Bern, kusin till Kjell Erik Abraham
(PDF)

Från dokumenetet, Maria berättar om hur man firade Mårtens afton: ”Hos Tornbergs var alla hyresgästerna inbjudna på gås. Alla som hade ensamma människor bjöd alltid dessa på gås och likaså var det allmän sed, att alla som hade studenter bjöd på gås vid Mårten. Min far bjöd alla drängar och så många ensamma gamla han kände. Det var inte bara Tornbergs som bjöd. Man räknade släkt på ett helt annat sätt förr än nu. De mest avlägsna släktingar tog alltid in hos en när de kom till stan. Det var en gång en ung man, som var släkt på långt håll med Frans och Abraham Tornberg, och han sa en gång mycket träffande: – Jag vet inte om jag skall ta in på Hotell Frans eller på Hotell Abraham, när jag kommer till Lund.”

Maria om familjens makt: ”Jag ska säga en sak, och det var att vi levde mycket inom familjen. Familjerna Lundgren och Tornberg voro ett och man bröt sig inte ut ur familjen så som i våra dagar. Som en liten lustighet kan jag tala om, att vi gick inte ens hemifrån en söndag. Gjorde man det, så hånades man Jag minns en gång att jag var ute tillsammans med en kamrat på gatan, men oj vad jag fick lida smälek för det. – Se, hon går ut en söndag, sa man. Vad är det för sätt?”

Om julen: ”Under julafton var alltid familjerna Tornberg och Lundgren tillsammans. De anställda deltog alltid i julaftonsmåltiden och fick julklappar. Det var mer patriarkaliskt förr i tiden.”

Om nyår: ”På nyårsafton hade vi alltid lotterier i granen hemma hos oss. Vi hade fullt med småsaker i granen, och både gamla och unga fick vara med. Alla vann, en blyerts eller sådant. Men 90-åringen blev minst lika glad som sexåringen för vad han vann.”

Släktforskaren (och min nyfunne släkting) Arne Thornberg har givit mig  mer information om familjen Lundgren, samt bilden som föreställer de båda patriarkerna med familjer. Arne har gjort ett enormt forskningsarbete på bland andra Tornberg och har varit vänlig nog att dela med sig av årtal och bakgrundshistorier då jag börjat nosa omkring som en grön nybörjarforskare. Livet i Stäket skildras även i följande utdrag ur ”Tre Gårdar i Lund” (Rudberg) som jag fått från Arne:

”Christine var gift handlande Frans Tornberg, som hade vin och sprit i Stäket. Lundgrens affär som han övertog, låg i hörnet Stora Södergatan-Kattesund, en trång butik med en mängd hyllor och ett mörkt kontor. Detta revs 1885 och ett nytt tre- våningshus byggdes (numera ligger där Åhléns varuhus). I det nya huset rörde sig ett myller av folk. På gården fanns stallar och spiltor för kundernas hästar. Innanför gården fanns den underbaraste trädgård med stora päronträd och två valnötsträd. Inne på ”bonnakontoret” slog sig bönderna ner och åt medhavd matsäck.

Om huset Stäket skriver Riksantikvarieämbetet:

”Stäket är en av Lunds få bevarade medeltida profanbyggnader i tegel. Den har ingått i en gård, som före 1541 torde ha tillhört domkyrkan, men som under 1500-talets senare del ägdes av fru Görvel Fadersdotter Sparre. Gårdens två senmedeltida stenhus med gavel mot Stora Södergatan har båda bevarats. Stäket, som är den norra av dessa byggnader, är ett tvåvånings tegelhus över en källare med kryssvalv av tegel. Sedan 1813 tillhör de båda medeltidsbyggnaderna olika tomter. 1819 inköptes den norra fastigheten av handlaren J. M. Stäck, efter vilken huset benämns Stäket. En grundlig restaurering ägde rum 1955-57, varvid Stäket delvis återfördes till sitt medeltida utseende. I samband med restaureringen inredes huset till restaurang.”

Och från samma källa om hela gården (Fru Görvels hus)

”Vid medeltidens slut ägdes fastigheten av Lunds domkyrka som någon gång under 1500-talet överlät tomten åt arrendatorn mot erläggande av årlig jordskyld. Vid mitten av 1500-talet ägdes gården av riksrådet Lave Brahe och efter dennes död övergick gården till hans änka Görvel Fadersdotter Sparre. Fru Görvels hus på fastigheten Färgaren 27 uppfördes troligen omkring år 1570 som södra längan i den nuvarande betydande gårdsanläggningen fru Görvel Fadersdotter Sparre lät uppföra åt sig. Gårdens norra länga, ”Stäket”, förklarades byggnadsminne 1964. Gården torde vara den enda i vårt land utanför Visby av detta slag med bevarade huvudbyggnader. Görvelska huset är ett tvåvånings gavelhus med valmat tak. Fasaderna har murar i rött stortegel lagda i munkförband. De två våningarna är olika höga. Huset saknar källare. Bottenvåningen har legat i markplanet som när byggnaden uppfördes var ca 50 cm lägre ner än idag. Bottenvåningens ursprungliga takhöjd är 290 cm, medan den övre våningen är 320 cm hög. Huvudingången har troligen legat mitt på nordfasaden. Bottenvåningen har haft små och obetydliga fönsteröppningar, medan övervåningens fönster varit avsevärt större. Liksom på Stäket fanns troligen ett burspråk mot gatan. Den nuvarande takstolen är inte ursprunglig. I nuvarande vindsbjälklaget finns en äldre hissbom infälld. Gavlarna har sannolikt ursprungligen varit uppmurade ända till nocken. Taket är klätt med eternitplattor.”

Mer om huset

2 comments

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s