French & Saunders

Amatörteaterpalooza

Det är söndag 27 april. Jag är på en spännande amatörteaterpjäs i en (här icke namngiven) söderförort. Mycket ambitiös uppsättning av en svensk deckare – med god fart genom hela föreställningen och få döda punkter. Rollistan innehåller 35 namn, och vi är ungefär 25 i publiken.  Så måste det förstås vara när alla i teaterföreningen ska erbjudas en talroll på scen. Det gäller för föreningen att hitta en historia med maffigt persongalleri så att det finns mååånga biroller att besätta. Då lämpar sig en pratig Maria Lang alldeles utmärkt.

Rollprestationerna  varierar i kvalitet. Föreningens ordförande gör en habil huvudroll som deckare. Den kvinnliga huvudrollen är  tjusig som sig bör. Men det stora behållningen har vi faktiskt av de otämjda birollerna. I en proffsföreställning finns en stark regissör som hela tiden ser till att hålla huvudskeendet i pjäsen i fokus. I en glad amatörteater är regin inte lika stark och alla får utveckla sin lilla biroll bäst de vill. I den här föreställningen görs flera oförglömliga insatser av just birollsinnehavare. Vi har damen som ska spela salongsberusad genom hela pjäsen, men som blir ”fullare” för varje scen tills dess att hon i den dramatiska upplösningsscenen sluddrar så svårt att vi inte kan höra ett ord, och dessutom svajar hon fram och tillbaka som ett träd i full storm.

Eller ”städgumman” som dyker upp i sista akten och städar i bakgrunden medan deckaren håller förhör med huvudpersonerna. Hon stjäl hela showen med sin cigg i mungipan, svabben som fastnar under ett bord och grötiga harklanden. Så fort hon är på scen, vilket är under de sista 30 dramatiska minuterna, tittar alla på henne och missar totalt upplösningen.

Jag har sällan haft så kul på teatern! Tack birollsinnehavare, alla 32 st!

Precis som French & Saunders som statister i Carmen och gör allt för att stjäla showen. I nedanstående klipp.
– I’m going to walk drunk across the stage!