Glenn Hysén

Med hedern i behåll

Det här är det sista jag skriver om årets Pridetalare, även om vi säkert får anledning att fortsätta debatten om homofobin i idrotten. Som redan berättats fick Glenn Hysén med viss tvekan godkänt av Prides publik igår kväll. Han tog tydlig ställning mot sporthomofobin och var till och med oväntat skarp i formuleringar som

” Det finns förklaringar till det här som vi hetero-macho-fotbolls-grabbar och en del andra sportmänniskor brukar tycka om: att bögar helt enkelt inte sparkar boll. Eller att de gör det så dåligt att de aldrig någonsin platsar i ett riktigt lag.”

Läser man t ex kommentarernatidningarnas sportsidor till affären Hysén ser man att det är just den synen på bögar som många sportfans har. De tror att debatten om homofobin i idrotten handlar om att kvotera in bögar med dåligt bollsinne, när det i själva verket handlar om en annan sak som Hysén också tar upp, nämligen:

”För att vinna måste man prestera och ingen kan prestera om man inte känner sig trygg.Men också för att folk som inte kan vara sig själva är mindre lyckliga, gör färre mål och slår sämre passningar.”

Oavsett om det nu var Glenn själv som skrev sitt tal eller om han fick hjälp av en spökskrivare i stil med Calle Norlén [dock är Calle inte upphovsmannen denna gång] är detta kanske den allra viktigaste poängen att göra för en heterosexuell lyssnarskara. För oss i gaykulturen är det självklart att dem vi snackar om är skickliga idrottskvinnor och idrottsmän som inte kan uppnå sin fulla potential genom att tvingas in i garderoben. För många utanför vår ankdamm har det istället handlat om transor som möjligen är bra på dildokubb och nu kräver en plats i landslaget.

Jag har varit mycket kritisk till valet av Glenn Hysén som invigningstalare på grund av hans uttalanden om incidenten på Frankfurttoan där för ett antal år sen. De som i sin tur har kritiserat mig, Petter Wallenberg, Anders Selin och andra som glenn-gnällt fattade det som om vi ifrågasatte en mans rätt att försvara sig om han blev antastad. Så var det aldrig.

För mig var det istället solklart att det måste bli en debatt om händelsen för att Glenn Hysén själv skulle kunna göra just den ”resa” som Prides ordförande talade om för ett par veckor sen. Resan från att rättfärdiga sitt handlande med bajsnödiga machokommentarer av typen ”den som tar mig på schnalen blir straffad” till reflektion över vad det egentligen var som hände där på toa.

Vartefter som veckorna gick och Hysén yttrade sig i olika tidningar stod det också för mig helt klart att den resan var lång och krokig.

Ända fram till några dagar innan talet hävdade han vid upprepade tillfällen att bögskämt i omklädningsrummet inte var illa ment, något man får räkna med alltid kommer att finnas och dessutom inte nåt att hänga upp sig på eftersom man också skämtade om judar, Hitler, dvärgar, lytta och kvinnor. Detta upprepade han gång på gång och resan verkade inte ens ha börjat. Därför var fortsatt terriergläfs från gnällkärringar som jag faktiskt på sin plats. Inte för att ta heder och ära av Glenn Hysén för att han slagit en bög på käften, utan för att vi faktiskt av en invigningstalare på Pride kan kräva ett intellektuellt ställningstagande mot homofobi och inte bara ett upprapande av tomma floskler om att alla ska med.

Därför är det skönt att höra följande formulering ur talet igår:

” För i min bransch odlar vi så gärna myten om att alla är lika välkomna. Idrottens självbild är, som ni vet, en mallig historia om gemenskap och öppenhet. Vi tycker att tonen i omklädningsrummet är hjärtlig och rå även när den bara är rå.”

Just det. Just precis det. Tack för att du sa så, Glenn. Alla dvärgar, lytta, judar, kvinnor, bögar och flator som inte upplevt hjärtligheten utan bara hört det råa vet att du har rätt i det du säger. Och även om man måste läsa mellan raderna för att där se självkritiken gör jag gärna det idag. Det blev en resa, även om du kom iväg väldigt sent, och du kom fram till Tanto med hedern i behåll till sist. Jag vill gärna tro att kritiken mot dig hade något med saken att göra, även om vi kritiker sen ansågs som överkänsliga bitterfjollor. Det må vara hänt.

Självkritisk Hysén fick godkänt av Prides publik

Uppdatering: Så här var talet: recension

Idrotts- och kulturminister Lena Adelsohn rev ner en stor applåd under sitt tal, där hon tog tydlig ställning för könsneutral äktenskapslagstiftning. Men det tal som de flesta på förhand talat om var förstås det med fotbollsstjärnan Glenn Hysén. Ska man döma av reaktionerna fick han med viss liten tvekan godkänt. I varje fall ansåg många under eftersnacket att han gjort bra ifrån sig – utifrån ganska lågt ställda förväntningar. Det här är vad han sa.

- Det känns gott att vara här trots att jag tilldelats rött kort, blivit fördömd och även uppmanats att inte komma hit idag, inledde Glenn Hysén sitt tal på Stockholm Pride igår.

- Jag tryckte till en kille på Frankfurts flygplats och jag har kanske uttalat mig lite klumpigt i media, fortsatte han – med referens till den kritik som riktats mot att han kallat den tafsande killen för ”sjuk i huvudet”.

Han fortsatte med att ge ett något nytt ljus över sin reaktion och nyansera bilden som hittills framkommit:

- För att slutligen spola ner rallarsvingen på Frankfurtflygplatsen i toaletten så var det inte så att jag knackade ner en bög, det tar jag direkt avstånd från, sa Glenn Hysén vidare. Det som hände var mycket olyckligt och i själva verket blev jag lite rädd. Och jag blev rädd för att killen som ofredade mig skulle ha kunnat bli skadad av mitt slag. Jag är inte stolt över att jag sopade till honom men jag är stolt över att jag har en integritet och att jag reagerade. Att det reflexmässigt blev ett slag är givetvis olyckligt. Jag tycker att det är helt oacceptabelt att någon enda människa ska behöva utsättas för kränkningar eller hatbrott på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.

Kritik av idrottsrörelsen
Den kanske viktigaste poängen som Hysén gjorde var att den som inte känner sig välkommen i ett idrottslag heller inte presterar på topp.

- Det finns förklaringar till det här som vi hetero-macho-fotbolls-grabbar och en del andra sportmänniskor brukar tycka om: att bögar helt enkelt inte sparkar boll. Eller att de gör det så dåligt att de aldrig någonsin platsar i ett riktigt lag. För i min bransch odlar vi så gärna myten om att alla är lika välkomna. Idrottens självbild är, som ni vet, en mallig historia om gemenskap och öppenhet. Vi tycker att tonen i omklädningsrummet är hjärtlig och rå även när den bara är rå.

Han fortsatte med att kalla de få öppet homosexuella idrottarna för ett misslyckande:

- Idag sysslar de allra flesta barn med sport under någon period, ingen kan underskatta dess fostrande funktion. Och visst, ibland fostrar idrotten oss till bra lagspelare. Men ibland fostrar idrotten oss till ängsliga flockdjur med bögfobi, snabba att hacka på allt som avviker. Men varje bög, flata eller transperson som jagats ut ur laget eller in i garderoben är ett misslyckande för idrotten. Dels för att en massa människor går miste om allt som idrotten har att ge när det gäller gemenskap och mening. Men också för att folk som inte kan vara sig själva är mindre lyckliga, gör färre mål och slår sämre passningar. För det är ju det som allt handlar om, hela den här festivalen och alla strävanden för lika värde: friheten att vara som man vill.

Hysén avslutade kvällen med att spela det så hånade spelet Dildokubb.

Dildo Glenn Hysén

Straffad av Hysén ikväll?

Hyskan gosar

Uppdatering: Så här var talet: recension

Ikväll smäller det. Nej, jag tänkte inte kasta tomater på Glenn Hysén faktiskt. Det smäller i bildlik bemärkelse. Tantolundens grässlänter blir picknickplats för 2500 flator som inte vill betala inträde, Cissi sjunger sin Little Britain-sång, Alexander Bard känner sig som kung för en kväll igen, Calle Norlén pimplar rödvin backstage, Jon Voss går omkring och ler hela vägen till banken, ett oerhört antal regnbågssmycken krängs och hamnar sen underst i skämslådan på måndag, ett antal demonstrativt oglamourösa transdamer sitter i ett tält och stirrar rakt fram, Stureplanscentern glassar förvirrat i ett hörn. Kort sagt det är dags för prideparken igen!

Jag tänker i samförståndets anda ge Hyskan en chans. Jag ska våga applådera om hans tal är bra. Men jag kommer att bua om han är dålig och uppmanar alla andra att göra samma sak. Ikväll har han chansen att visa vad han går för. Att hålla sitt försvarstal. Vill höra hans åsikt som han förstås har rätt till. Blir det bara grodor av typen ”men vi skämtar ju om lytta också” hoppas jag att vi vågar visa vårt missnöje.

Kom bara ihåg att lämna pissoaren om Hyskan visar sig och halar fram schnalen. Eller var beredd på att bli straffad!

Noterar att igår på fotbollsmatchen fick Hyskan inte in den alls. Kanske var det därför folk jublade?

PS. Det är intressant att läsa Svenskan idag där en ”evangelisk” företrädare propagerar mot hatbrottslagstiftningen. Författaren till artikeln jobbar på Livets ords tidning Världen idag. En tidning som själva ligger på gränsen till just hets mot folkgrupp (homosexuella) så gott som varje vecka. För dem vore det förstås praktiskt om de fick skriva vilka lögner som helst om homosexuella. Men samma tidning är också väldigt snabb att hävda ”hets mot kristna” i olika sammanhang – enligt exakt samma logik som hetslagstifningen är uppbyggd kring. Nåt är lurt.

Tidigare inlägg av mig om Pride och Hysén:
Uppdatering: Så här var talet: recension

http://tornberg.wordpress.com/2007/07/11/hysen-knackade-bog-nu-pridetalar-han/
http://tornberg.wordpress.com/2007/07/12/mer-om-glenn-hysen/
http://tornberg.wordpress.com/2007/07/30/way-to-go-anders/
http://tornberg.wordpress.com/2007/07/31/vad-ar-stolthet-egentligen/

Vad är stolthet egentligen?

Uppdatering: Så här var talet: recension

Den största fiende en organisation som vill nå ut med sitt budskap kan ha är inte upprörda känslor utan likgiltighet från allmänheten. Samma sak med en minoritetsgrupp som vill få gehör för sina behov. Om folk är starkt för eller emot finns också den kraft i frågan som ger samling internt och medieuppmärksamhet externt. På så vis är förstås den lilla debatt om årets invigningstalare på Stockholm Pride som pågått ett par veckor mumma för Prideledningen. Det hade varit mycket värre om alla bara ryckt på axlarna inför valet av talare.

Pride 2006

Nu har vi istället fått en debatt om homofobins och toleransens gränser och de flesta tycks vara överens om att det här är knepiga frågor som inte går att bedöma utifrån en binär skala. I en situation som den som Glenn Hysén befann sig i, kan man inte utse ett offer och en förrövare och inte helt lätt se vad som är homofobi eller inte. Förhoppningsvis skingras mystiken kring Hyséns egen inställning under hans tal imorgon onsdag. Förhoppningsvis kan vi komma vidare i debatten efter det. Jag personligen anser att det är en sak att säga sig vara ohomofobisk, en annan att verkligen visa det i praktiken. Det är inte förrän sportkillarna står där med en riktig bög i sin dusch som man ser om ränderna faktiskt gått att tvätta ur eller om det plötsligt är samma trötta bögskräck som sitter kvar. Som sagt: jag tycker mer att hela historien hittills är intressant – och speciellt vissa bögars och strejtas reaktion på debatten.

Från strejt håll är det många som är helt oförstående inte bara inför Hysénkritiken utan inför homosexuellas villkor över huvud taget. Vi kan ta den här mannen t ex http://minamoderatakarameller.blogspot.com/2007/07/allting-r-s-naturligt-vi-vill-sporta.html. Han har tänkt till denne moderat: om bögar vill vara med och sporta är det ju bara att lära sig spelets regler och prestera på plan! Men vad bra, att vi inte tänkt på det förrut. Vi som trodde att man inte behövde spela fotboll bra för att bli fotbollsspelare…  Vidare tar han upp dildokubbturneringen som arrangeras inom Pride som ett exempel på hur vi inte ska göra om ”HBT-rörelsen ska få tillgång till andras respekt”. Ungefär som att respekt är något man får sig tilldelat snarare än kräver. (Det största misstaget i det resonemanget är dock att se dildokubbtävlingen som en metonym för alla homo- och bisexuella, dvs tar en liten del av ett fenomen och överför dess egenskaper till helheten. Det låter sig inte göras, lika lite som jag skulle kunna hävda att de latexklädda tanterna på erotikmässan de håller nära mitt hem i Alvik kännetecknar heterokulturen i stort. Däremot är dildokubben och den strejta erotikmässan fenomen man kan tycka bättre eller sämre om.) Exakt samma lilla tankevurpa gör den här småbarnspappan http://www.niklasskoglund.se/wordpress/?p=105

Det är inte bara den här killen, som jag förstås inte påstår är en metonym för alla strejta, som inte riktigt har fattat vad det här med homofobin inom idrotten egentligen går ut på. Det är t ex få idrottklubbar som kommer att vara med på Pride trots temat.

Men bögar har också förfasat sig över min och andras kritik. Just tanken om de strejtas respekt för homosexuella som oerhört viktig återkommer i reaktionerna på debatten från just bögar. Många homokillar verkar hysa en stor skräck för att denna respekt ska återkallas på nåt vis. Nu när vi kommit så här långt och ”får” ha pridefestival ska vi akta oss jävligt noga för att provocera för mycket, annars kanske vi vaknar en morgon och inte får vara med längre. Här tror jag kärnan inför den avsky från böghåll som jag fått möta för min Hysénkritik ligger.

Glenn Hysén är visst en nationalhjälte och ve den som attackerar en sån. Glenn Hysén är idrottsstjärna, vit, strejt och en go göbbe – dvs oantastlig. Om vi jämför med det mycket grövre häcklande som rapparen Ken utsattes för efter sina homofientliga yttranden för en 7-8 år sen (från mitt och andras håll) var det inte en enda jävel i bögvärlden som protesterade. Och den gången var det häcklande i ordets rätta bemärkelse – vi var många som hånade honom. Inte ett knäpp från bögvärlden i protest. Men Ken var förstås en knarkande, rappande invandrargrabb och inte en go’ sporthjälte från Götet.

Vad har jag då och andra med mig gjort som riskerar att rasera all respekt från de strejta som vi så mödosamt byggt upp? Jag kan bara snacka för mig själv, men nåt regelrätt häcklande av Hysén själv har det knappast varit fråga om (annat än ett fejkat artnamn på latin igår).  Snarast är det Pride som häcklats. Vad vi gjort är att vi ifrågasatt ett talarval. Är det så himla tarvligt, verkligen? Varför är bögar så förbaskat rädda för att inte längre få vara med och leka med de coola grabbarna på skolgården? Just på skolgården lärde jag mig att den respekt från andra som bygger på att man hela tiden utplånar sig själv inte är någon riktig respekt. Då jag lärt mig det gjorde jag valet att aldrig be om ursäkt för att jag har en åsikt. Du som är bög men inte håller med mig – fine! Men förvänta dig inte att jag ska gå med på någon självcensur baserat på dina nojor. Det vore inte stolthet, så här i prideveckan.

Läs mer:  Så här var talet: recension

Way to go, Anders och Petter + Judar, dvärgar och bögar

Uppdatering: Så här var talet: recension

Anders Selin har varit ordförande i Stockholm Pride och i RFSL-förbundet. Han är alltså tungviktare i gayetablissemangssammanhang. Han har också samma syn på Glenn Hysén som jag. Idag publicerar han en debattartikel i DN med den talande titeln Vi vill inte se Glenn Hysén på årets Pridefestival. Tack för det Anders! Här är en del av artikeln:

Den senaste veckan har jag kunnat läsa i intervjuer att Glenn Hysén står kvar vid vad han sade och gjorde för sex år sen. Då som nu sade han att ”den jäveln måste ha varit sjuk i huvudet”.

Lystring, lystring alla ni i omklädningsrummen! Det är okej att slå ner någon om han är sjuk i huvudet, hör jag budskapet som ekar ut över Tantolunden.

Varför är en man ”sjuk i huvudet” när han gör närmanden mot en annan man, må så vara att det är på en offentlig toalett? Och är det bara när män tafsar på män som det är sjukt? Om en kvinna tafsar på en man, vad säger Hysén då? Är det också att vara ”sjuk i huvudet”? Och jag undrar om en kvinna hade blivit misshandlad om hon gjort samma sak? Den frågan ställde jag för sex år sedan när jag var förbundsordförande i RFSL. Då fick jag inget svar och Hysén har inte gett något svar på den frågan nu heller.

Petter Wallenberg, en av männen bakom Bögjälvar, är också inne på samma linje. I Aftonbladet idag skriver han i mångt och mycket det jag själv redan pekat på: vad tänkte Pride när de bokade Hysén, om de överhuvudtaget tänkte.

Vill heller inte undanhålla er dagens Glenn Hysén-citat(från Stockholm City måndag 30 juli 2007)
City: -Varför är det så hårt snack i omklädningsrummet?

– Så har det alltid varit, kommer alltid att vara. Det kommer du aldrig få bort men visst kan det bli bättre. Det är ju inte så att du bara skämtar om bögar, du skämtar om allt. Katastrofer, om judar, om dvärgar och alla. Det är inte frågan om att man tycker illa om någon för det. Rätt eller fel, jargongen är sådan bara. (Glenn Hysén)

Det här är så kul. Judar, dvärgar och bögar! ”Man” i Hyséns värld är med andra ord varken jude, dvärg eller bög. De är De Andra som den homosociala situationen kräver att man tar avstånd från för att stärka den egna gemenskapen. Det är nästan så jag ångrar mig: släpp in Hysén på Pride men ställ ut honom i en bur som ett utmärkt exempel på Homo heterotjockskallensis.
Vi får se vilka ändringar Hysén gör på onsdag.

Mer om Glenn Hysén

En snubbe som heter Robban skrev som en kommentar på förra inlägget så här:

Nu får ni ta och ge er,sexuellt ofredande är ofredande.
Om ni inte tar avstånd från allt vidrigt beteende,oavsett vem som äcklar sig. Så får ni alldrig någon sympati eller förståelse.

Okej Robban, jag tycker inte att killen som tog Hysén på kuken gjorde en fin grej direkt. Tvärtom är det lite patetiskt. Och det är ungefär det jag har att säga om den saken. Lika lite som du som kille kan ta ansvar för vad alla andra killar gör, t ex våldtar kvinnor, tar jag ansvar för vad alla andra bögar gör. Jag representerar ingen annan än mig själv och killen som blev nedslagen av Hysén representerar bara sig själv, i all sin snuskgubbighet. Men nu är det inte den killen som har blivit ombedd att stå på scen i en manifestation mot homofobi. Det är mannen som inte bara fredade sig utan som reagerade med ryggmärgen och misshandlade en människa som han sen lämnade på marken med motiveringen ”Han rörde sig i alla fall”. Det är, om jag nu ens behöver säga det, en jävla överreaktion. På exakt samma sätt har många andra inom sporten reagerat tidigare och det ledde bland annat till att en ishockeyspelare i Västerås blev brutalt ihjälslagen för ett antal år sedan. Hans ”brott” var att han var bög och hade flirtat med fel kille.

Nu kan jag inte bestämma vad Glenn Hysén ska tycka eller hur han ska reagera på oönskade inviter. Han får kort sagt tycka vad han vill för mig. Men det är rätt uppenbart att han inte ens nu reflekterar över sin överreaktion den där gången för sex år sedan. Aftonbladet frågade honom om saken igår kväll:
AB: -Det är ju lite av en helomvändning. För sex år sedan blev du fördömd av RFSL efter att ha slagit ner en man.
 Hysén:  – Den jäveln måste ha varit sjuk i huvudet, men alla homosexuella är ju inte sådana. Jag har inga problem med homosexuella, men man går ju inte fram och gör som han gjorde. Jag tror inte Jonas Gardell skulle gå fram och göra så där.

Det här påstår Hysén i citatet ovan (med mina kommentarer inom parantes)

  1. Killen fick skylla sig själv eftersom han närmade sig sexuellt. Han var en ”jävel” som var ”sjuk” i huvudet (Killen missbedömde Hyséns intresse tillbaka och gjorde ett misstag som är obehagligt men knappast livshotande. Hysén är en stadig och vältränad bit och löpte knappast någon risk att tvingas till något eller bli våldtagen. Hotet var endast mot Hyséns heterosexualitet och det var det som straffades -hårt)
  2. Hysén har inte gjort något fel (Hysén har begått ett brott: misshandel. Det ångrar han inte eftersom killen överträdde den oskrivna lagen om hetreomannens onärmbarhet – dvs sexuellt intresse från en annan man )

Här finns ingen reflektion över den egna reaktionen eller det egna handlandet. Inte tillstymmelse till insikt. Hysén är säkert en hyvens kille och han har gjort mycket för fotbollssverige men det räcker inte på en gala som ska manifestera mot homofobin i idrotten. Hysén är en del av problemet, inte av lösningen.

Vad som kunde bli jävligt intressant är förstås om Hysén genomgår den ”resa” som Prides ordförande pratar om i Aftonbladets artikel. Det hade också varit spännande om det faktiskt var därför Pride hade bokat honom. Men Prides ordförande visste inget om händelsen förrän Aftonbladet ringde henne. Vi har ett par veckor kvar till invigningen av Pride. Ska Hysén genomgå sin resa tills dess lär han märka att det är väldigt långt till Tantolunden.

Hysén knackade bög, nu Pridetalar han

Uppdatering: Så här var talet: recension

Antingen har jag eller Stockholm Pride blivit fullständigt galna. Årets invigningstalare på Stockholm pride är ingen mindre än… Glenn Hysén! Samme Hysén som misshandlade en bög på en toalett i Frankfurt år 2000. Jag citerar en Sylvesterartikel från 2001 som i sin tur citerar Expressen:

”Fotbollslegenden, numera sportkommentatorn Glenn Hysén misshandlade en homosexuell man svårt på flygplatsen i Frankfurt förra året, rapporterar Expressen. Mannen tafsade på Hysén inne på flygplatstoaletten, och enligt Hysén fick han ett knytnävsslag mitt i ansiktet så han flög in i ett toalettbås. På frågan om hur det gick för den homosexuelle mannen säger Glenn Hysén till Expressen:
– Jag gick ju inte in och kollade direkt [i båset där han låg, Sylvester anm.]. Men han rörde sig i alla fall.
Vidare säger fotbollsstjärnan att han anser att mannen måste vara helt sjuk. Efter det inträffade gick Hysén till en bar för att lugna ner sig. Vad som hände med mannen vet vi inte.”

QX har nyligen haft en ganska utmärkt artikelserie om hur svenska domstolar ser homosexuella närmanden som förmildrande omständighet vid grov misshandel och mord av homosexuella. Just samma ursäkt som Hysén gav i Expressen.

Vad fan är det som händer? Eller har jag missat någon avbön från herr Hysén? I vilket fall nämner inte Pride misshandeln med ett enda ord i sitt pressmeddelande. Vore inte det på sin plats?

Därför har inte Hysén på Pride att göra: förklaring för den tveksamme
Glenn får förstås tycka vad han vill om bögar och förmodligen är han inte överdrivet homofob eftersom han tackat ja. Men det här handlar om ett hedersuppdrag på en festival som ska uttrycka stolthet för alla homo- och bisexuella och då kan man ha lite högre krav. Vaddå, kanske du invänder, har man inte rätt att avvisa nån som tafsar på en? Självklart har man det, men tror du att Glenn Hysén hade givit ett knytnävsslag rakt i ansiktet på en aldrig så ful tjej som tafsade på honom, låt säga ute på krogen? Ens om hon tog honom på ballen? Förmodligen inte, va? Hade du, heterosexuelle man som läser detta, slagit en tjej på käften om hon tog på dig på ett oönskat sätt? Förmodligen inte, va? Varför ska i så fall en kille som kommer med en oönskad invit ha spö? Kan Glenn Hysén besvara den frågan, gärna från scenen under invigningsgalan? Det skulle jag vilja se.

Uppföljning: Mer om Glenn Hysén