Hade en spelning på SLMs poolparty inatt. För en gångs skulle hade jag überordning i skivväskan och det var en väldig skillnad till det bättre. Det blev en av de bättre sammansatta spelningarna jag gjort på länge. Numera, då jag inte är ”gaykändis”, så spelar jag nästan inte som DJ alls. Det blir på SLM tre fyra gånger om året, och där har jag en liten men trogen publik som gillar det jag gör. När Sylvester blev mindre populär så slutade också landets gayklubbar att ringa och vlja boka in mig som DJ hos dem. Jag hade förstås kunna ringa upp dem och tjata lite, men det har liksom inte legat för mig. Men jag kände också där runt 2006/07 att jag var tvungen att prioritera: jag jobbar på dagarna. Och ska man bli en bra DJ måste man lägga massor av tid på att öva, gå ut och klubba och nätverka.
Mina första spelningar 2000 på Monday Bar var framför att kul att göra för att jag och Tomas Hemstad spelade tillsammans, drack för mycket whisky och gaggade med alla våra kompisar som kom till klubben. Vi höll till på fina Penny Lane, varje måndag. Vårt lilla rum kallades Sylvester’s Livingroom. Vi blandade hejvilt, allt från house till Johnny Cash och Erasure. Så småningom, ett par år senare, började jag för första gången försöka spela på ”riktigt” – alltså få folk att dansa och ryckas med trots att de kanske aldrig hört låten förut. Då hade jag mer och mer glidit in på sånt som hördes på Monday bar vid den tiden – house och intelligent tribal. Det gick kanske inte så bra för mig, men Staffan och Johnny från Monday Bar såg det här och var vänliga nog att ge mig en återkommande bokning som DJ i baren på deras klubbar och kryssningar.
Det svåraste med att gå över till att spela på riktigt, med taktmixar och en plan för hur låtarna hänger ihop, var för mig att jag inte hade den rätta musiken. För tio år sedan släpptes ”riktiga” danslåtar bara på vinyl, och de såldes i speciella skivbutiker där personalen och stamkunderna höll godbitarna för sig själv. Jag spelade CD, vilket ansågs av Riktiga DJs som barnsligt och vulgärt. För att ändå få tag på bra låtar så spelade jag mycket från samlings-CDar. De är ju mixade så att i början och slutet blandas föregående och nästa låt och däremellan är det ganska kort tid. Det lät lite konstigt men jag kunde på det viset kompensera min vinylbrist. Och numera är det en helt ny spelplan. Många DJs har helt slutat med vinyl och går över till olika digitala lösningar. DJ-CD-spelarna är för övrigt enormt avancerade idag, och har en annan status. Men den största skillnaden är naturligtvis nätet, att jag kan sitta på min kammare och bläddra bland de senaste danslåtarna på www.beatport.com, kryssa för dem jag vill ha och ladda ner i superkvalitet för ett par spänn.
Publiken på Monday Bar är ju oerhört kunnig och insatt i dansmusik, så där kände jag mig egentligen mer hemma än på gayställen där alla ändå bara ville höra schlager.. På Monday Bar fick jag så smångom en massa goda vänner bland gästerna. Jag kände mig alltid mer som en av dem, en vanlig musikintresserad kille med öra för bra låtar, som fått chansen att stå bakom istället för framför skivspelarna. Därför gjorde det inget att jag ibland mixade över på fyra taktslag, eller att jag körde från samlings-CDar istället för vinyl. I och med att jag inte hade pretentioner på att vara Superstar DJ fanns det andra kvaliteter som var viktigare. Att jag kunde spela ”lyssningshouse” som man kunde spontandansa till i baren på Mondo, Göta Källare, Daily’s eller var det var just den kvällen.
Det ironiska är att jag idag är 100 gånger bättre rent tekniskt än jag var som mest i ropet och spelade två gånger i veckan. Jag taktmixar numera riktigt bra, för det mesta :), och ibland får jag till det och kan ligga parallellt med två låtar med exakt kontroll hur länge jag önskar. Då det begav sig hade jag 15 sekunder på mig att mixa innan det började låta tågkrasch – max! Och som Johnny Johansson alias Johnny boy visat mig så börjar man inte SPELA på riktigt förrän man har två (eller i hans fall fyra) låtar som rullar samtidigt och vävs in och ut ur varandra. Först då får de på dansgolvet höra något se aldrig hört förut. Det skapas i stunden. Med dagens teknik kan jag också få tag på låtmaterial som hade varit helt omöjligt att jaga rätt på tidigare.
En annan skillnad är att jag spelar så gott som nykter numera, och det låter bättre. 1 öl tar jag alltid i början, sen vatten. Det kan ju eventuellt göra att det blir lättare att mixa tribalrytmer, vad vet man? Helt säkert att att det inte blir bättre musik om DJn är full. Möjligen kan DJn själv ha lite mindre tråkigt om det är en kväll med lite folk som alla kommer och önskar Linda Bengtzing. Det hände då och då på Tip Top, där jag var resident DJ varje fredag i över ett års tid. Tack för att jag fick vara det, Ulrich!
Här är de flesta låtar från poolpartyt. I ungefärlig ordning (jag planerar aldrig i detalj)
Lyssna på Spotify: DJ-spelning SLM 27/2-10 (alla låtar finns inte på Spotify)
One More Time Daft Punk
After Eight Stimming
Has Your Man Got Soul (Jamie Lewis Darkroom Dub) Milk & Sugar
New Day (Mark!’s Vocal Mix) The Shapeshifters
Bitch (Hoxton Whores 7 Year Bitch) Dave McCullen
Kurs Zjazdowy Petersky
Sunrise (Hoxton Whores Remix) Hoxton Whores
Closer to Me (Lexicon Avenue Vocal Remix) Chab
Toca Me (Inpetto 2008 Mix) Fragma
Mesmerizing (Club Mix) Stan Kolev
Moods Feat. Lemon – Valentino Kanzyani Remix Shlomi Aber
At Night – Kid Creme Club Mix Shakedown
Just Because (Thomas Gold Original Mix) Thomas Gold & Amanda Wilson
The Right Way (Triple D Remix) Wawa, Herd & Amanda Wilson
An Why E Kruse & Nuernberg
Dub Sessions Chab
Dirty Sax (Classic Mix) Sandy Rivera
Zulu Dawn (Main Mix) Hoxton Whores
The World Is Mine (Deep Dish Remix) David Guetta
Something To Lose (Cedric Gervais Remix) Creamer & K Feat. Nadia Ali & Rosko
Lover (Satoshi Tomiie 3D Vocal) Chab
The First Rebirth – Original Mix Angel Lopez
Henrik Tornberg 