Här kommer några länktips för dig som är intresserade av hur stora företag kan genomföra den digitala transformationen inte bara som del av sin produktutveckling, utan verkligen förändras från grunden.
Strategyzer: Should we do it vs Can we do it? – om varför det är bättre att jobba med R&D utifrån användarnas behov snarare än bara om saker är tekniskt möjligt att genomföra (tips: allt är tekniskt möjligt numera).
Strategyzer:Why R&D Is Not Business Model Innovation– om varför det inte är tillräckligt att innovera kring produkten, utan att också tänka om vad gäller affärsmodellen.
”Most successful companies eventually face a predictable crisis that we call stall-out—a sudden large drop in revenue and profit growth or a collapse of once high shareholder returns to well below the cost of capital. Stall-out occurs when the growth engine that powered a company to success stops working. This rarely happens because the business model has suddenly become obsolete—a common misconception. Rather, our research shows that the business has almost always become too complex, most often owing to bureaucracy that slows the company’s metabolismedictable crisis that we call stall-out—a sudden large drop in revenue and profit growth or a collapse of once high shareholder returns to well below the cost of capital. Stall-out occurs when the growth engine that powered a company to success stops working. This rarely happens because the business model has suddenly become obsolete—a common misconception. Rather, our research shows that the business has almost always become too complex, most often owing to bureaucracy that slows the company’s metabolism
En av de stora utmaningarna med att förändra ett företags verksamhet i en innovativ, heldigital riktning är att etablerade strukturer inte belönar ett utforskande och användarcentrerat arbetssätt. Det kan finnas många anledningar till att ett stort och anrikt företag organiserat sig på ett sätt som inte uppmuntrar förnyelse, innovation och konkurrensförmåga i vår nya användarstyrda, leana UX-värld. Kanske är belöningssystemen inom företaget inriktade på att leverera i tid, istället för på att uppfylla affärsmål? Kanske heter ditt team ”Teamet för att göra iPhone-appar” då ni egentligen borde heta teamet för att öka försäljningen med 20%? För att ta några exempel från dagens podcasttips.
Det finns många smarta, intressanta och faktiskt även underhållande föreläsare inom branschen för digital strategi, lean UX och innovation. De reser runt på olika konferenser och håller workshops, talar inför branschfolk, och skriver böcker. Exempel på konferenser där vi kan höra Jared Spool och Jeff Gothelf är UI20 i Boston (november 2015) och UX Advantage (augusti i Baltimore).
Jared Spool, från firman User Interface Engineering, är både underhållande och tänkvärd. Han kommer från UX-världen men föreläser numera mycket om affärsnytta med UX och hur företag ska kunna förändra sig från grunden för att underlätta. Spool har sin egen podcast. med allt från avsnitt om hur man kan omstöpa ärevördiga bolag till värdet av att ha outsiders med i ett team för att få fler perspektiv.
jeff-gothelf
Jeff Gothelf är kanske mest känd för sin bok Lean UX, som i sin tur är UX-varianten av rörelsen och boken The Lean Startup av Eric Ries. Jeff pratar intressant om hur man träffar på företag som tror att de har koll på användarnas behov, men egentligen är det deras kolleger som är kravställare. Jeff varnar också för att ha ett ”team för appar” och hellre ha ett team vars namn ska återspeglas vilket affärsvärde som teamet ska leverera. Här kan ni lyssna på Jeff
Idag lanserar Facebook Instant articles, ett sätt att visa hela artiklarna från olika mediasajter direkt på Facebook istället för att öppna ett webbläsarfönster. Så här skriver Facebook själva:
As more people get their news on mobile devices, we want to make the experience faster and richer on Facebook. People share a lot of articles on Facebook, particularly on our mobile app. To date, however, these stories take an average of eight seconds to load, by far the slowest single content type on Facebook. Instant Articles makes the reading experience as much as ten times faster than standard mobile web articles.
Implikationerna är på kort sikt inte så stora, eftersom de flesta användare säkert ändå inte noterar om en artikel öppnas i en overlay som är en webbläsare, eller som en bit nativeinnehåll i själva Facebookappen. Men det kommer att få enorma konsekvenser på lite sikt. Här är några konsekvenser:
De mediabolag som hoppar på tåget kommer att låta Facebook bli en distributör av det egna innehållet, och inte bara en länkfarm.
Med nativeinnehåll från mediasajter på Facebook sätts troligen en ny standard för kvaliteten på plattformsöverskridande innehåll. Golvet höjs, även för de medier som inte vill vara med.
Samtidigt kommer artiklar att behöva vara mer standardiserade för att funka i Instant Articles – en sorts motrörelse mot de överdådiga ”storytellingformat” som varit så populära senaste åren. Vilken rörelse kommer att vinna? (Tips: tillgänglighet vinner alltid över skönhet.)
Webbplatsens betydelse kommer att fortsätta minska, då mediabolag strategiskt övergår till att betrakta sociala medier som sina viktigaste startsidor, snarare än de egna löpen.
Detta öppnar för direktkommunikation mellan publiceringsplattformar, som Facebook, och mediaspelarappar, som Spotify eller Sveriges Radio Play. Hittills har mediaspelare behövt använda operativsystemets inbyggda funktion eller öppna en liten iframe med en webbsida. I nya versionerna av iOS tillåts att en app som Facebook styr en app som Spotify. Webben som nav är med ens avskaffat på mobila plattformar.
Sign O’ The Times: företag i allmänhet och mediabolag i synnerhet måste innovera eller dö. Förr kunde en bransch vara stabil i decennier, med ett gäng stora rivaler som krigade mot varandra år efter år genom att ändra formen på förpackningen. Det gick att överleva och dominera genom optimering. Idag föder feedbackloopen användarbehov-teknologi-innovation helt nya branscher bokstavligen över natten. Små, vassa startups som är duktiga på att utveckla användarcentrerat fångar upp behoven och hjälper till att skapa nya beteenden. Användarna är de stora vinnarna på den här vågen av innovativa tjänster. Mindre snabbrörliga företag som ser sin kärnverksamhet förlora snabbt i värde är förlorarna. Den goda nyheten är att de metoder för att innovera och jobba användarcentrerat är tillgängliga för alla. Det skrivs massor om innovation just nu, och de bästa delar villigt med sig av sina hemligheter.
Jag jobbar själv dagligen med digital utveckling och innovation, med specialinriktning på mobilappar. Min yrkestitel är UX-designer och för närvarande är jag dessutom produktägare inom agile/scrum. Arbetsplats: Sveriges Radio. I botten är jag medievetare. Till vardags kan du följa mig på Twitter som @henriktornberg där jag ofta delar med mig av intressanta artiklar om medieutvecklingen.
När jag nu startar om min blogg här på tornberg.wordpress.com med inriktning på omvärldsbevakning av metoder och trender för produkt- och affärsinnovation skriver jag som privatperson, och åsikter som framförs är mina egna. Det betyder att jag delar länkar som jag personligen tycker är intressanta. Och även om min uppfattning om vad som är intressant kan vara färgad av att jag jobbar där jag jobbar, så är detta fortfarande min privata blogg. En del av det jag länkar till kommer att vara av intresse för mina kolleger, men mycket kommer inte att vara det. Jag är dock övertygad om att alla mediabolag som vill överleva det digitala språnget måste vakna upp och känna kaffedoften.
Då medievanor ändras så snabbt som de nu gör stämmer nämligen klichén om att gå bakåt om du inte går framåt. Oavsett om du är ett anrikt massmediabolag eller en ung och hungrig startup så gäller detta: har du inte har koll på dina användares behov och lyckas innovera såväl dina produkter som hur de levereras, så har du ett svårt utgångsläge i en den helt digitala värld som står för dörren.
Jag kommer möjligen att skriva egna texter, men främst tänker jag mig att samla bra tankar och länkar som andra producerar. Några ämnesområden jag vill bevaka: Lean Startup och Lean UX, Affärsinnovation kontra produktinnovation, metoder för produktutveckling, som design thinking, goda exempel på nytänkande inom media, syntesen mellan journalistik och agil utveckling, hypotesdriven innovation och produktutveckling.
När jag hittar bra artiklar, metoder eller spaningar lägger jag upp länkar här. Lite som jag gör på Twitter, men med egen kommentar på svenska till.
Den första länken kommer här:
Innovation måste vara mer än ett buzzword i din organisation
De mest framgångsrika innovatörerna är inte produktinnovatörer, de är affärsinnovatörer. De har det gemensamt att de tänker utanför sin egen nisch. Ett sätt att tänka längre är att i tanken uppfinna ett företag som med största säkerhet skulle konkurrera ut ditt eget.
Interestingly, when we hear of a business or an industry being ”disrupted,” it’s often product innovators being disrupted by business innovators. For instance, Kodak was a legendary product innovator in the photography space. Yet if you had asked its leaders what business they were in, they would have likely told you they were in the film business. Suddenly, digital photography arrived on the scene; and then–Instagram. Could Kodak have competed in these spaces? Of course. Just not by creating better and better versions of its existing products. The auto industry is another sector in the throes of disruption. And again, the product innovators are being disrupted by business innovators. This disruption is in the early stages so it’s not yet obvious to everyday consumers, but the category will look vastly different in a few years. This doesn’t mean all car manufacturing companies disappear, but it does mean the best of the product innovators in automotive will learn to become business innovators. And those that don’t will face a Kodak-like event.
Parallellt med mitt dagjobb har jag haft en hobby under hela 00-talet och nu halva 10-talet: jag har spelat som diskjockey. Storhetsåren var perioden 2002-2007, då jag hade regelbundna gig på en god andel av Stockholms gayställen, men också fick åka till Malmö, Göteborg och Åre. Staffan och Johnny på Monday Bar var mina beskyddare, och utan dem hade jag aldrig fortsatt så länge som jag gjorde. Tack till er, killar. När jag spelade som mest, var det tre gånger i veckan. Totalt har det troligen blivit runt 500 spelningar på sexton år.
Men nu är det 2015 och jag har andra projekt som jag vill driva. Jag har därför funderat ett tag på att inte ta fler spelningar, så att de fina minnena av de bästa gångerna kunde få leva kvar, oförminskade. I höstas hade så jag en fin upplevelse där jag spelade för ett fullsmockat stora dansgolvet på Slakthuset i Stockholm. Den kvällen kommer jag att bära med mig länge, länge. Jag tar det som min signal att bryta där. Tack alla klubbfixare som bokat mig som DJ genom åren, och tack alla ni som kommit och dansat eller bara lyssnat på musiken. Nu lägger jag hörlurarna på hyllan ett tag. Så får vi se vad framtiden bär med sig..
Foto: Tony Persson
Delar med mig av en bild som togs av Tony Persson på en av Monday Bars kryssningar, där jag spelade dag 2 på stora golvet, innan Johnny Boy.
Här har vi ett favoritexempel på rörigt UI, där det inte bara är svårt att förstå vad knapparna gör. Funktionerna byter dessutom plats med varandra och finns under helt olika knappar, beroende om man ännu inte börjat gå, eller har hållit på en stund. Försök hänga med nu.
Scenario A: Jag vill ställa in 16 minuter intervallträning med mediummotstånd och komma igång och trampa
Man börjar inställningsprocessen genom att ställa sig på maskinen så den tänds. Man väljer så program med piltangenten tills dess att man ser intervallträning i LED-fönstret.
Tryck på ENTER för att välja program.
Tryck på TIME för att välja en tidpunkt som mål, snarare än kalorier eller avstånd.
Byt tid med plustangenten vid GOAL tills dess att det står 16 på LED-skärmen.
Tryck på ENTER för att spara tiden
Tillbaka till plustangenten vid GOAL för att välja motstånd, t ex 11. Men trycker du flera gånger för snabbt hoppar den upp till maxmotstånd, så tryck långsamt!
Tillbaka till ENTER för att välja motståndsnivå. Nu börjar plötsligt tidsräkningen och moståndet! Yay!
Notera att vi inte i ovanstående scenario kan använda plus och minus vid EFFORT LEVEL för att ställa in motståndsnivån.
Scenario B: Jag vill under pågående program byta motståndsnivån
Under pågående program så byter knapparna plats med varandra.GOAL-plus är nu hårt kopplad till tidsmålet, och du behöver klicka på den och sedan ENTER för att ändra.
Vill du ändra motstånd är det nu plustangenten vid EFFORT LEVEL som gäller (1). Glöm inte att spara ditt val med ENTER (2).
Bonusscenario: Den undflyende viktinställningen
Ungefär efter en minut kommer ett påskägg i form av att man kan ställa in hur mycket man själv väger. Detta val dyker upp på LED-skärmen av sig självt, och är man inte snabb försvinner möjligheten och jag har inte hittat något sätt att manuellt ställa in vikten. Här är det åter GOAL och piltangenterna som gäller. Klickar du för snabbt hoppar den tio kg upp, så man får ofta hålla på och mecka lite för att kunna ställa in rätt vikt.
Det var ett stort privilegium och fantastiskt kul att spela för en så stor och entusiastisk publik, på ett så fint ställe. Vilket ljud! Den kvällen kommer jag att bära med mig länge.
Jag lyckades till och med ta en selfie, med en radda laserstrålar på kinden, som ser ut som en krigsmålning! Åter igen tack alla dansare, och ni som bokade mig från klubben!
Här är musiken! Som vanligt finns inte all min musik på Spotify.
Jag jobbar själv med Play-appen för Sveriges Radio sedan 2008, så till viss del talar jag av yrkeserfarenhet som säger mig ungefär vad som går att få till hos en webbtjänst 2014.
Men framför allt talar jag som användare som hör till den där jobbiga typen som använder mycket och vill bli belönad för det. Så här är min lista på hygienfaktorer för Playtjänster. Ingen av nedanstående hjälper Telias digitala Smartbox med. Inte en enda.
1 känn igen din användare: spara hans aktiviteter, spellista, historik och favoritavsnitt. Ingen vill behöva börja om från början jämt.
2 ha ordning på hyllorna. En film som finns i normal kvalitet och HD är inte 2 separata filmer som får 2 sökposter. Val av kvalitet ska vara en funktion i spelaren inte en massa titlar eller kanaler som heter HD.
3 låt oss filtrera listor på betygen, filmbolagen, regissör, år och nyckelord.
4 minns mina val och erbjud liknande
5 jag ska aldrig behöva starta om från början av en film eller avsnitt om jag pausar över natten. Det är slappt programmerat
6 korslänka – recensioner från webb, kommentarer, sätta betyg, diskutera
7 sök på avsnittsinnehåll
Sedan i måndags har jag blivit uppringd tjugosex gånger från olika telefonförsäljarbolag som alla frågar efter Therese. Vem det är, eller om hon ens finns, vet jag inte. Men telefonförsäljarna vet varför de ringer:
– Therese har sagt ja till att bli uppringd, då hon var med i en undersökning på nätet, förklarar de hjälpsamt då jag frågar varifrån de fått mitt nummer. – Så det är inget konstigt alls, vi får ju ringa när Therese sagt ja till det.
Mitt problem är att Therese sagt ja till att de ska ringa mitt nummer. Under onsdag och torsdag var det värst. Då ringde det varje timme under kontorstid. Varje timme. Vad förväntas Therese vara för typ av människa, som skulle kunna ha sagt ja till att bli uppringd varje timme av olika företag som vill sälja saker? En extremt ensam och uttråkad rik hemmafru?
Käcka ungdomar ringer alltså mig och frågar efter Therese och de blir så bedrövade då jag förklarar att de fått fel nummer och aldrig får ringa mig igen. Och här någonstans börjar den stora maktlösheten sätta in. Jag befinner mig i starkt underläge:
Det är nya företag varje gång, och mitt nej till dem gäller bara just dem.
Telefonförsäljarna får bara upp nummer på en skärm och vet i bästa fall vilken uppdragsgivare de har men är ovilliga att (eller får inte) koppla mig till en arbetsledare eller chef som skulle kunna berätta för mig varifrån de köpt ”Thereses” nummer.
En kille nämner ”Atlantic” som har undersökningar på nätet som källa till numret, och säger att jag ska googla namnet och kontakta dem för att bli bortplockad. Men hur jag än söker hittar jag inget som ens är i närheten. Dead end.
Många av callcenterföretagen har minimala kontaktuppgifter på nätet, och ofta är det telefonsvarare med hänvisningar till andra företag som också har telefonsvarare. Att kunna ringa upp och prata med någon som faktiskt har något ansvar har åtminstone inte jag lyckats med än.
Uppdragsgivaren vars produkt säljs är förstås en ingång. Men det är i sin tur ansiktslösa postorderföretag, som ”Vevay Kosmetik”, som anlitar ”Callsign AB” i Göteborg för att ringa till Therese. Jag ska ringa Vevay på måndag.
Maktlösheten jag känner består i att jag inte har någon chans mot den här industriella handeln med personuppgifter. Jag sitter med en stark känsla av att jag hamnat i klorna på en skojarmarknad och inte kan ta mig loss. Och de unga telefonförsäljarna bara upprepar det de fått lära sig: – Vi får ringa, för det har Therese sagt ja till. Och det är säkert sant att lagen inte förbjuder telefonförsäljning till den som sagt ja. Men ändå: alla blir lurade, längs med hela värdekedjan.
Den första som lurats är ”Undersökningen på nätet”. Jag undrar hur telefonnumret kom in i systemet? Företaget som samlar in personuppgifter luras ju med skojiga Facebookannonser om att man kan vinna en iPad eller resa om man svarar på några frågor. Enda kruxet är att man måste uppge sitt telefonnummer och att tävlingsreglerna i det finstilta ger tillåtelse för ”Undersökningsföretaget” att sälja uppgifterna vidare. Var det så att Therese ville vara med, men råkade skriva en siffra fel? Eller visste hon innerst inne att det var något skumt, och skrev avsiktligt in fel nummer? Här sker de första luren: ”Undersökarna” lurar Therese, som lurar dem tillbaka med mitt nummer
Nästa i kedjan att gå på en nit är de företag som köper mitt/Thereses telefonnummer av ”Undersökningsföretaget”. För de tror att de får ett nummer som går till en ung kvinna som är köpsugen och sagt ja till att bli uppringd. Istället går numret till världens suraste gubbe (mig). Numret som kostat pengar att köpa visar sig alltså värdelöst.
Nästa som blir lurad är jag, för jag blir serverad av telefonförsäljarna en försåtlig soppa av lögner som låter bra men som inte kan vara sanna i en rimlig värld. Ja, ”Therese” har visserligen sagt ja till att bli uppringd, men det är inte rimligt att tro att hon ville bli uppringd 26 gånger på några dagar. And counting. Det är inte rimligt att någon skulle vilja vara med om det. Oavsett vad lagen säger. ”Vi lovar att aldrig ringa igen” säger vidare säljarna, men vad de inte säger är att det enda jag kan säga nej till är just den här kampanjen, just idag. Nu när mitt nummer finns i systemet, kan det förmodligen säljas vidare hur många gånger som helst.
De sista som blir lurade i värdekedjan är själva telefonförsäljarna som sitter och ringer runt till sådana som mig. Eller för den delen, till sådana som trodde de skulle vinna en iPad men som istället fick ett telefonsamtal i timmen. Säljarna har fått en historia berättad för sig av sina arbetsgivare, som rättfärdigar verksamheten. Historien upprepar de för mig De förklarar vant att det de sysslar med är helt OK för man har ju sagt ja till att vara med. En av dem säger att han aldrig hört talas om andra som blivit uppringd av så många på så kort tid. Ändå tycker jag att jag hör tvivel i hans röst. Eller är det bara min fantasi?
Efter tjugosjätte telefonsamtalet brister det för mig. Anja är det jag pratar med, och jag säger till henne att det är sjukt att jag ska bli uppringd så mycket. Anja säger att hon inte tycker att det är sjukt, för hon får ju pengar för att ringa. Jag kontrar med att påstå att hon jobbar för en rutten bransch. Det säger Anja är min åsikt, och så lägger hon på.
Jag har ingen beef med Anja eller hennes säljarkolleger. Men jag vet också att jag har rätt. Deras bransch är rutten. Den är på samma nivå som de som skickar spam-email. Det är destruktivt. Jag önskar varje person som jobbar som telefonförsäljare chansen att söka ett annat jobb.
I går spelade jag för 400 pers på Slakthuset.
Henrik Tornberg 